Kommer inte undan…

Tidigare år har jag smitit ifrån min BRF´s städdag. Men i år är jag som nödd och tvungen att vara med eftersom jag numera sitter i styrelsen.
Det ser inte snyggt ut, och blir ett jäkla skvaller, om vi syrelsemänniskor inte är med på aktiviteterna.

Sen ska jag säga att jag tycker att vi är en bra sammansatt styrelse så det är kul att träffa dem. Och jadå, medlemmarna är roliga de också. Åtminstone de flesta.

Att jag hamnade i den här styrelsen också beror på att jag hade en del idéer på förändringar och förbättringar. Såg saker som skulle kunna skötas annorlunda och istället för att göra som många andra, gnälla och gnöla, ser jag till att komma in där besluten tas. På så sätt kan jag påverka.

Att gnälla och vara sur löser inget. Man blir bara ful och rynkig. Så det så!

Kontorslivet suger…

FHM avråder för icke nödvändiga resor i kollektivtrafiken och lydig som jag är cyklade jag till jobbet. För ja, jag måste vara på kontoret idag. Tyvärr! För även om jag är försiktig och följer de rekommendationer som finns gör ju inte alla andra på kontoret det.

Dessutom cyklade jag in enkom för att fixa med ett par avtal jag blivit lovad skulle levereras igår kväll. Men så hade inte skett så här sitter jag helt i onödan. Sur som citron… kontorslivet är inte kul.

Det som göms i snö…

… kommer upp i tö säger man ju.
Men även det som göms bland sly kommer fram när kommunen är i området och röjer.
Något som jag antar att inte de här ungarna, för det är knappast vuxna, som gömt gaspatroner tänkte på.

Det hade nog varit bättre om de varit matmissbrukare och tryckt i sig sprutgrädde direkt från Sifonen i stället för att dra i sig ren lustgas.

Bokat och klart…

Jag hoppas verkligen inte att det här eländiga viruset ställer till det alltför mycket nu för jag har precis bokat en hotellhelg.

Första advent ska jag se Gävlebocken komma på plats. Men först ska vi leva hotelliv på Elite Grand Hotell.

Men säkerheten går så klart först så det blir bil dit, avstånd där.

Så håll nu tummarna för att det inte blir värre än det redan är.

Å ja, jag lovar att inte ramla i duschen och krossa några ben den här gången. Lovar och svär.

Vad kan jag ha gjort nu då…

Den där människan jag varit tillsammans med i nästan 20 år, den där människan som haft ett humör- och beteendespann som är oändligt har nu unfriendat mig från Facebook.

Ja, jag vet att FB inte är livet men det är ändå lite kul att ha kontakt där med både folk och fä.

Jag har ju tidigare fått skit för att jag gått vidare i livet, både när jag försökt och när jag nu äntligen gjort det. Blivit anklagad för det ena och det andra utan att det funnits ett uns av sanning i hans hittepå.
Inser nu när jag skriver att allt jag fått skit för är saker som han själv anser sig ha rätt att göra. Helt otroligt.

När jag märkte att han unfriendat mig blev jag först lite ledsen. Men jag insåg snabbt att jag tänkte och reagerade som en fjortis så det slutade jag upp med rätt snart. I stället blockade jag honom. Inte för att jag tror att han kommer skicka någon vänförfrågan igen utan mer för att han inte ska se ett skit av min FB-sida och framför allt inte kunna kontakta mig på messenger.
Den är förresten en historia för sig. Att läsa i den är värre än den värsta dramapjäsen, värre än det svartaste och värre än du kan tänka dig.
Det är där han kastat det mesta skit på mig, lagt en massa ångest i mitt knä bara för att själv må bättre. Fått mig att tro att det är mitt fel att han känner lust att avsluta sitt liv, samtidigt som han skriver om allt fint som händer i hans liv till andra. Men nä, det är inte mitt fel och jag känner igen en människa som är ute med håven.

Inser också att nu är jag som vilket av hans ex som helst. Han har inte kontakt med någon av sina gamla kvinnor han levet med. Inte sina barns mammor, faktiskt inte ens sina barn.
Jag säger inte att man måste vara bästis med sina ex, men en viss kontakt kan man väl ha efter att ha levt ihop i många år. I synnerhet om man har barn med dem. Men det är jag det.

Nu har jag slutat vara vemodig och ledsen. Nu ser jag väldigt mycket mer framtå än bakåt. Nu önskar jag bara att han kunde unfrienda min familj också. De har inget intresse av att ha kontakt med någon som betett illa mot mig. Lovar!

Nu lever vi livet va?! Men först, lite jobb!

Kork, korkare, korkaste…

När jag läste om läkaren och politikern som åkte till Stockholm för att bli smittade av Corona tyckte jag att de var korkade som bara den.
De hade tänkt träffa en coronasmittad person men fick inte chansen, därför slickade de på ett rulltrapperäcke i tunnelbanan. Men det hjälpte inte, han -fick tyvärr inte corona-

Jag tycker fortfarande att de är korkat att göra något sådant, men ska man säga något positivt så hade de åtminstone ett syfte med resan. De ville bli smittade och utsatte sig för faran.

Värre är det med de där idioterna som går på ”hemliga” parkfester i Stockholm. Värst av dem alla är han som anordnar festerna. Idiot!

Ungdomar i Stockholm har under sommaren och hösten samlats och festat i olika parker i staden. Det är särskilda festkonton på Instagram som tipsar om var och när det är ”krök”.  Ungefär 200-500 ungdomar brukar dyka upp. Bara för att festa och dra i sig ecstasy.

När polisen kommer för att skingra ungarna drar de bara vidare till nästa park. Med tunnelbana så klart… allihopa, i samma tåg. Smart som fan.

Personerna bakom festkontona slår förstås ifrån sig allt ansvar, de har ju inte ordnat festerna, de talar bara om var de finns. De har inte känt att det varit obehagligt att festa med en massa människor under pandemin loch menar att alla festar på egen risk och säger att det borde vara självklart att man inte ska komma om man har coronasymtom.

Jag blir fan mållös över hur otroligt korkade ungar är idag. Och kom nu inte och påstå att vi var lika korkade när det begav sig för det var vi inte. Jag tycker de har blivit värre nu och ja, jag har kanske förvandlats till en gammal gnällkärring. Men just nu känner jag att jag har fog för det… fog för att vara en gammal gnällkärring.

Så det så!

Å vi väntade, väntade och väntade…

Bestämde oss för att skämma bort oss en smula ikväll med hämtmat från Gamlis. Men det visade sig vara en jävligt dålig idé.

Beräknad tid var dryga timmen och det gick ju an eftersom vi ändå skulle se fotboll på TV. Å ja, Sirius tog tre poäng.
Men när det hade gått det dubbla surade vi ur och kontaktade Foodora eftersom maten beställdes därifrån. Ingen skugga ska dock falla över dem för de hjälpte mig trots att det inte var de som stod för utkörningen utan det var food courten själva.
Var maten tagit vägen vet vi inte, för det var inget de ville prata om när de ringde mig. Men ny mat är på väg och som kompensation skulle jag få choklad, läsk eller så. Att dra ner på priser och rappa på fanns inte på kartan. Lite choklad eller något annat kunde jag få.

Idioter. Kommer aldrig mer att beställa från food courten i Gamlis. Det lovar jag.

Nu är jag inte bara hungrig, jag är sur också… och trött!