In i dimman…

I morse när jag cyklade till gymmet trodde jag att stan hade drabbats av dimma. Tyckte till och med att det var lite fint innan jag kände röklukt och förstod att dimman var brandrök.
brandDet var visst vid Värdshuset Liljan, Kungshörnet, det brann.
– Det har brunnit i fasaden och det är även en spridning inuti fastigheten som vi håller på att undersöka. Det är svårt att säga hur omfattande branden är och vi har ingen prognos, men jag skulle inte säga att den är under kontroll, säger räddningstjänstens ledningsoperatör Thomas Sjöberg.

Det var vid halv sex som larmet kom och vad jag förstår så är inte branden släckt än.

Väl på gymmet körde jag ett pass från Styrkelabbets app. Har ni inte den så skaffa. Där finns både premium- och gratispass. Å personerna bakom Styrkelabbet vet vad de talar om… det lovar jag!
Jag har fastnat för deras ”Träningsprogram för nybörjaren”. Ett pass för både styrka och utveckling. För även då jag har tränat ett tag går det att anpassa programmet genom att lasta på vikter.
Idag var inte en sån dag då jag lastade på vikter utan jag körde lite halvtungt. Tillräckligt för att bli trött i musklerna men inte tillräckligt tungt för att ta ut mig helt. Så där lagom ni vet!
20200728_070925

#LagomLyftarMie

 

Ur askan…

Inte många har missat att en skola i mitt närområde har brunnit ner. Natten till måndagen gjorde två flickor ca 500 elever skollösa. Ett helt köpcentrum fick problem när brandröken vällde in i butikerna och förstörde varor och kläder. Restauranger och fik fick stänga för man kunde inte ha fläktarna igång.
En massa människor påverkades. En massa människor är förbannade. En massa människor är oförstående.

Å mitt i allt elände har man också fått kraft, en massa stöd och kärlek. Å det är fint och det jag tänker mest på nu. Om inte, blir jag bara uppgiven.
Det var en gång min skola och jag har en massa minnen där. Båda mina barn har gått i skolan från det jag kallar lekis till nian. Det känns konstigt att den är borta. Men som rektorn säger, det är inte byggnaden som är Gottsundaskolan, det är alla vi tillsammans. Bra sagt!

Kärlek!
kärleksbomb

Bland hjältar och pappskallar…

Jag följer branden i Västmanland och får ont i både kropp och själ. Jag har större delen av min släkt runt om i Sala så det känns väldigt nära.

Det gör ont att se att en människa dött, hur andra får fly från sina hem, hur de riskerar att bli av med allt de äger och har samt hur andra jobbar mer eller mindre dygnet. Det gör ont!

Tack och lov finns det en hel del fina människor runt om i landet som hjälper till med att samla mat till de som behöver. Personer som öppnar sina hem åt dem som evakueras. Det finns de som lånar ut mark eller tar hand om alla dessa djur som också evakueras.
Det känns gott att det finns hjärtegoda människor som är beredda att dela med sig av det de har.

Sen finns det en tredje kategori människor, eller idioter som jag kallar dem. Det är de som gottar sig åt katastrofen. Som åker dit för att titta på eländet och som hoppas på att få en eller annan bra bild.
Det finns folk som skryter om hur de lyckas ta sig igenom avspärrningarna och som skrävlar om att de minsann hållit sig framme. För att citera en god vän; De kan SFHB!

Så här stor är branden just nu!
Så här stor är branden just nu!